Din kost och MS
Detta avsnitt innehåller anvisningar om bra kosthållning och råd om vilken mat du bör äta och vilken du bör undvika.
Äta för att må bra
Det har forskats mycket för att försöka upptäcka kopplingen mellan kost och fortskridandet av MS. Hittills finns inget obestridligt bevis på att någon speciell kost kan påverka skovfrekvensen vid skovvis förlöpande MS (relapsing-remitting) eller ändra förloppstakten vid den sekundära progressiva formen. Forskning har dock visat några positiva effekter av två grupper näringsämnen:
Essentiella fettsyror
Essentiella
fettsyror är det fett som kroppen behöver för att må bra, men inte kan
producera själv och därför måste få genom kosten. De är omättade fetter, vilket
innebär att inte alla kemiska bindningar har fyllts upp. De utgör en viktig del
av sammansättningen av hjärnvävnaden och Linolsyra
är den vanligaste av dessa essentiella fettsyror och finns i stora mängder i
jättenattljus- och gurkörtsolja. Den kallas omega 6-fettsyra, där 6 står för
den plats i molekylen där den omättade bindningen finns. En annan typ av
essentiell fettsyra är omega 3-serien, som finns i fisk- och linfröolja.
Det finns bevis på att dessa essentiella fettsyror kan förbättra immunförsvaret vid
autoimmuna sjukdomar som MS.
Antioxidanter
De kemiska processer som frigör energin som vi använder för att leva är beroende av syret vi andas in. En biverkning är att dessa processer skapar stora mängder väldigt reaktiva syreföreningar som kallas för fria radikaler
Vår kost innehåller vanligtvis vitaminer och mineraler, så kallade antioxidanter, som eliminerar dessa fria radikaler:
Vitamin E – fettlöslig, finns i margarin, smör och färsk frukt
Vitamin C – vattenlöslig, finns i färsk frukt och grönsaker
Vitamin A (som betakarotin) – fettlöslig, finns i lever, färsk frukt och grönsaker
Selen – essentiell mineral finns i spannmålsprodukter, fisk, ägg, ost och kött
Restriktiv kosthållning
Många olika dieter som inte innehåller viss typ av mat, såsom gluten, sägs hjälpa personer med MS, men det finns inga vetenskapliga belägg för att någon av dessa dieter har en positiv inverkan. Många personer med MS lider faktiskt av brist på näringsämnen och en restriktiv kost kan vara skadlig.
Kosthållning vid relapsing-remitting MS
Kosten
som föreslås vid relapsing-remitting MS är samma som
rekommenderas för den normala vuxenbefolkningen. Målet är att öka nivåerna av
essentiella fettsyror, antioxidanter, folsyror och
vitamin B12 och samtidigt bibehålla en bra tarmfunktion.
Använd
fleromättade margariner och oljor (t.ex. solros
Ät fet
fisk regelbundet, gärna 2-3 gånger i veckan
Använd
mejeriprodukter som innehåller lite fett, t.ex. lätt- eller minimjölk
Ät
kyckling och magra köttsorter
Ät fem
portioner frukt och grönsaker dagligen, inklusive en portion mörkgröna
bladgrönsaker
Undvik
korv, bacon, hamburgare och andra halvfabrikat som innehåller mycket mättat
fett
Undvik
bakverk, choklad och grädde som innehåller mycket fett och socker
Lättstek
i olja eller grilla, ugnsstek eller koka maten istället för att steka den
Välj
fullkornsbröd och -flingor
Undvika
stora mängder vitamintillskott
Kosthållning vid sekundär progressiv MS
Personer
med sekundär progressiv MS måste anpassa sin kost så att den passar deras
individuella behov. Ökad vikt kan vara ett problem för vissa personer på grund
av lägre aktivitet som ett resultat av minskad rörlighet, trötthet och, kanske,
depression. Att vara kraftigt överviktig kan orsaka problem med rörligheten och
öka risken för andra sjukdomar såsom diabetes och hjärtsjukdomar. En noggrant
kontrollerad kost är vanligtvis inte lämplig för personer med sekundär
progressiv MS, men enkla åtgärder som kan hjälpa är att använda magra
mejeriprodukter och kalorifattig dryck och snabbmat samt att begränsa
alkoholintaget.
Många
personer med sekundär progressiv MS går istället ned i vikt och blir
undernärda. Detta kan i sig skapa muskelförtvining, kramper, trötthet,
reducerad mental funktion, försämrat immunförsvar mot infektioner samt
blodbrist. Det finns flera orsaker till viktförlust och näringsbrist:
Minskad
rörlighet, dålig syn och trötthet gör det svårare att handla och laga mat
Problem
med matintag
Fysiska
problem vid matintag, t.ex. skakningar
Tidig
trötthet vid matintag, så att endast små måltider intas
Dålig
aptit; personen kan påstå sig äta mer än han faktiskt gör. Detta kan bero på
otillräckligt vätskeintag
Mentala
svårigheter – personen kanske förnekar viktnedgång som ett problem
Sväljsvårigheter
Professionell
hjälp kan behövas med en del av eller samtliga dessa problem. En dietist,
sjukgymnast och arbetsterapeut kan alla vara till hjälp. Dietisten kan föreslå:
Små
frekventa måltider och mellanmål
Frikostig
användning av solrosmargarin på bröd och potatis
Mellanmål
med mycket vegetabiliska oljor såsom potatischips, nötter och jordnötssmör
Användande
av feta mejeriprodukter
Användande
av skummjölkspulver för att berika maten
Användande
av näringsdryck och multivitaminpreparat
Dysfagi
Dysfagi, eller sväljsvårigheter, följer ofta med talproblem. Tecken på detta är att man hostar eller sätter i halsen vid matintag och ofta får luftrörsinfektioner. Tillståndet bör bedömas av en logoped och behandlas med särskild kost bestående av hackad, mosad eller passerad mat eller tjocka soppor, beroende på hur allvarligt tillståndet är. Eftersom denna kost kan vara tråkig, kan viktnedgång ske och mjölkdrinkar och näringstillskott behövas. I extrema fall kan sondmatning bli nödvändig.
Referenstext
Payne A. Nutrition and diet in the clinical management of multiple sclerosis. Journal of Human Nutrition and Dietetics 2001; 14: 349-357.
Referenser
1 Bates D, Cartlidge NEF et al. A double-blind controlled trial of long
chain n-3 polyunsaturated fatty acids in the treatment of multiple sclerosis.
Journal of Neurology, Neurosurgery, and Psychiatry 1989;52:18-22.
2 Dworkin RH, Bates D et al. Linoleic acid and multiple sclerosis: a reanalysis of three
double-blind trials. Neurology 1984;34:1441-1445.
3 Warren G, McKendrick M, Peet M. The role of essential
fatty acids in chronic fatigue syndrome. A case-controlled study of
red-cell membrane essential fatty acids (EFA) and a
placebo-controlled treatment study with high dose of EFA
Acta Neurologica Scandinavica 1999;99(2):112-116.
4 Payne A. Nutrition and diet in the clinical
management of multiple sclerosis. Journal of Human Nutrition and Dietetics
2001; 14: 349-357.
