Sjukgymnastik och arbetsterapi
Sjukgymnasten och/eller arbetsterapeuten har som mål att hjälpa patienterna att så enkelt som möjligt klara dagliga aktiviteter och på så sätt förbättra deras livskvalitet. Vid MS ser angreppssättet lite annorlunda ut än vid de flesta andra tillstånden, där sjukgymnasten arbetar med det skadade området och där målet är att hjälpa patienterna att återfå normala funktioner. Vid MS kommer funktionsnedsättningen att gradvis öka och sjukgymnastens uppgift är att maximera patientens funktionsförmåga. Detta uppnås genom undervisning, träning, särskilda behandlingar och nödvändiga hjälpmedel.
Efter en noggrann bedömning kan sjukgymnastik sättas in på sjukhus och sedan fortsätta inom öppenvården eller så kan behandlingen sättas in genom öppenvården direkt.
Arbetsterapeuten ansvarar framför allt för att hjälpa patienten att hantera de praktiska aspekterna av att leva med en funktionsnedsättning, exempelvis välja rullstol, använda hjälpmedel och anpassa bostaden.
De besvär som sjukgymnasten normalt arbetar med är:
- Spasticitet
- Svaghet
- Trötthet
- Dålig kroppshållning
Spasticitet
Utöver läkemedelsbehandlingar som används för att lindra muskelkramper, kan man pröva med följande sjukgymnastiska behandlingar:
- Kylning och stretching – kylande omslag appliceras på området och därefter stretchas det i ca 10 minuter
- Långsamma strykningar över huden i ca 3 minuter
- Elektrisk stimulering – muskeln stimuleras av en serie elektriska pulser (ofta följda av stretching)
Svaghet
Utöver att leda till försämrad förmåga att klara dagliga aktiviteter kan muskelsvaghet orsaka smärta på grund av överbelastning och dålig kroppshållning. Sjukgymnasten kan förbättra detta med stärkande träning av specifika muskler, ibland med hjälp av tyngder. Ibland, exempelvis vid droppfot, stimulerar man muskeln elektriskt för att stärka den.
Att stå upp under gradvis längre tid, upp till 30-45 minuter och vid behov med hjälp av stöd, är en övning som många sjukgymnaster förespråkar som metod att öka styrkan och förbättra hållningen.
Trötthet
En standardmetod att lindra trötthet är att förenkla arbetet så att vardagsgöromål kan utföras effektivare och på ett mindre tröttsamt sätt, exempelvis kan man sitta ned och göra sådant som man brukar göra stående (skala potatis, stryka). Även hjälpmedel som lyfthjälpmedel, invalidfordon eller elektrisk rullstol, och ställbara möbler kan bidra till att minska tröttheten.
Tröttheten kan också minskas med aerobisk träning under noggrant kontrollerade former.
Dålig kroppshållning
Det är viktigt att MS-patienter har rätt kroppshållning, både när de sitter och när de ligger ned. Sjukgymnasten försöker att hjälpa till med detta genom undervisning och användning av kuddar och skumgummidynor.
ARBETSTERAPI - FÖR VEM?
Referenstext
av Corinne Bugmann
Ergoterapeut, Dayclinic Baden, Tyskland
Vad är ergoterapi?
Begreppet ”ergoterapi” kommer från de grekiska orden ergein = göra, handla, påverka, arbeta, och therapeios = tjäna, ta hand om, bota
Ergoterapi är en holistisk behandling som bygger på psykologiska, pedagogiska och sociala aspekter. Ergoterapin utgår från att människan har ett grundläggande behov av att vara aktiv och att specialutformad aktivitet har terapeutisk verkan. Ergoterapi är en åtgärd som sätts in i rehabiliteringen av sjuka och handikappade människor med tillfällig eller permanent funktionsnedsättning. Målet är att göra den drabbade personen så självständig som möjligt på det personliga, det sociala och det yrkesrelaterade planet.
Var arbetar ergoterapeuter?
Ergoterapeuter kan arbeta inom många olika specialiteter, exempelvis pediatrik, psykiatri, geriatrik, neurologi, ortopedi och reumatologi. De finns på sjukhus, specialkliniker, rehabiliteringscentra, servicehem, enheter med ambulerande ergoterapeuter och sina egna, fristående mottagningar.
Vem kan delta i ergoterapi?
För att sjukvården och försäkringskassan ska stå för kostnaden krävs en remiss från läkare.
Ergoterapi och multipel skleros
Det finns inte någon viss uppsättning ergoterapeutiska åtgärder som sätts in vid MS. Först av allt måste man noggrant kartlägga den MS-sjukas problem, behov och möjligheter och sedan lägga upp en behandlingsplan med utgångspunkt från denna information.
Vi skiljer mellan sensomotoriska och neuropsykologiska/psykiska aspekter.
Sensomotoriska aspekter omfattar kontrollen av hela motoriken (spasticitet, förlust av muskelstyrka, darrningar, koordinationsrubbningar osv.), sensibilitet, synrubbningar och blås-/tarmfunktioner. Behandlingsåtgärderna omfattar:
- kontrakturbehandling, spasticitetshämning, träningsprogram som utförs i hemmet, sensibilitetsträning
- funktionsträning (träna funktioner, både sådana som är direkt tillämpliga i situationer i verkliga livet och sådana som inte är det)
- självhjälpsträning, dvs. att själv klara hygien, hushållsarbete, måltider osv. och att använda hjälpmedel och rullstol
- kartläggning av bostadssituationen (råd, tips, trick, undanröjande av källor till fara)
Neuropsykologiska/psykiska funktioner omfattar kognition (minne, uppmärksamhet, abstraktionsförmåga, koncentration, perception, tanke osv.), psykisk status (depression, stress, självförtroende, självkänsla, motivering m.m.), det sociala området och fritid. Här används följande behandlingsmetoder:
- kognitiv träning, minnesträning
- hantverk, kreativ verksamhet som personligt uttryck och träning på finmotoriska färdigheter
- fritid, hobbies
- sociala kontakter
Ergoterapeuter arbetar mot följande behandlingsmål inom såväl sensomotorisk som neuropsykologisk terapi:
- Förebyggande, dvs. förebygga följdskador som kontrakturer
- Klara av dagliga aktiviteter
- Förbättring av funktionsnedsättningar
- Bevarande av befintliga förmågor
- Lära och öva nya färdigheter, utveckla nya strategier
- Spara energi
Det viktigaste behandlingsmålet är att hitta individuella lösningar och strategier samt att främja största möjliga grad av självständighet och hjälpa den MS-sjuka att bevara så mycket livskvalitet som möjligt.
Användbara adresser
- Träning av hjärnans funktioner: Gesellschaft für Gehirntraining e.V., [Society for Brain Training] Postfach 1420, D-85555 Ebersberg/Germany
- Hjälpmedel: Rheumaliga des Kantons Zürich, Badenerstr. 585, 8048 Zürich/Switzerland
- Fristående ergoterapeuter: EVS/ASE Ergotherapeutinnen-Verband Schweiz, Stauffacherstr.96, 8004 Zürich/Switzerland

