Så här använder kroppen läkemedel
Kliniker har ägnat decennier åt att studera vad som händer med läkemedel i kroppen. Detta forskningsområde – farmakokinetik – undersöker vad kroppen gör med ett läkemedel: t.ex. vart läkemedlet tar vägen och hur snabbt det kommer dit, på vilket sätt det bearbetas och hur det försvinner från kroppen.
- absorption
- distribution
- biotillgänglighet
- utsöndring
Det är dessa fyra processer som undersöks i den första fasen av kliniska prövningar. Data från dessa prövningar berättar för läkaren hur mycket av läkemedlet som ska ges och hur ofta.
Absorption
Varje läkemedel har särskilda kemiska egenskaper som påverkar hur snabbt och hur fullständigt det absorberas av kroppen. Vissa läkemedel bryts ned i magsäcken och absorberas inte alls. Andra kan inte kan absorberas i tarmen och föras ut till blodet utan passerar matsmältningssystemet.
Läkemedel klassificeras efter sina egenskaper, t.ex.:
- fettlösliga – som är lättlösliga i fettvävnad (t.ex. vitamin A och E, narkosmedel, benzodiazepiner)
- sura – ungefär som miljön i magen (t.ex. aspirin)
- äggvitehaltiga – ett protein (t.ex. insulin, läkemedelsklassen interferon-beta)
- storlek
Distribution
När läkemedlet har absorberats av kroppen sprids det i hela kroppen via blodkärlen. Blodkärlen bildar ett gigantiskt motorvägssystem som penetrerar alla kroppens delar och det är på dessa vägar som läkemedlet färdas från ett ställe (t.ex. infarten) till ett annat (t.ex. målvävnaden – där läkemedlet utövar sin verkan).
Biotillgänglighet
Kroppen kan inte använda allt läkemedel som tillförs. Beroende på infartsstället bearbetas och metaboliseras läkemedlet i varierande grad. Exempelvis bryter levern ned 75-95 % av vissa läkemedel som tas oralt (via munnen) innan de når blodomloppet. Detta kallas ”första passage-effekten”. Sådana orala läkemedel måste tas i stora doser för att den mängd som går förlorad i levern ska kompenseras.
Utsöndring
När ett läkemedel har gjort sitt jobb (dvs. utövat sin verkan på målvävnaden) försvinner det från kroppen via flera organ, däribland njurarna (i urin), tarmen (avföring) och lungorna samt via svett.
