Att vara steget före
21 oktober 2010
Gillar du att ligga i framkant? Är du en driven person? Kan du hålla många bollar i luften?
Så brukar formuleringarna vara i yrkesannonser. Eller för den delen i dejtingannonser också. Det verkar så jobbigt tycker jag. Att alltid ligga i framkant. Att alltid bryta ny mark. Vara först med att hitta på spännande saker. Gå före i djungeln med macheten och hugga fram en framkomlig väg i sly och otillgänglig vegetation. Att vara först med nya idéer, med modeplagg och trender. Att vara en ledare som andra ska följa efter. Att vara en person som sticker ut på ett alldeles nytt sätt.
Vad är det som driver alla dessa framkants-människor? Är det en enorm nyfikenhet att se vad som händer om man är först? Drivs de av en lust att vara helt unika? Eller är de tävlingsmänniskor och vill vara först och bäst och kanske till och med ensamma om det de gör? Eller har de bara en stark energi de ska få utlopp för? Vi är väl alla en sådan framkants-människa någon gång i livet. Men inte jämt och ständigt.
Att hela tiden hetsa efter originalitet känns så otroligt jobbigt. Varför försöka vara något speciellt när man enkelt är speciell bara genom att bara vara? Bara vara den man är. DÅ är man ingen dussinmänniska längre. Börjar man att helt och hållet vara den man är skapad till är man helt unik. Så enkelt.
Det är oftast det enkla som ger det bästa och vackraste resultatet. Det okonstlade och levande. De godaste maträtterna, de vackraste kläderna, de finaste inredningarna, de härligaste framträdandena. De bygger ofta på enkelhet. Det enkla är också det svåraste att åstadkomma. I allt. Det är lättare att sätta till saker än att ta bort på något konstigt sätt. Och det kan krävas otroligt mycket arbete med något för att få det att verka enkelt. Komik, musicerande, hantverk, mm.
Att leva enkelt och lätt. Utan att krångla till saker och ting. Bara ta dagen som den kommer, med uppgifter och utmaningar. Med svårigheter och glädjeämnen. Att bara vara närvarande. Då räcker det att göra det man vill och ska på sitt sätt och så blir det bra ändå. Att verkligen bara göra något, det är väl det som är nyckeln till personlig framgång. Att kunna göra det med framförhållning, god planering, uthållighet och lust kan ge väldigt mycket framgång.
Att ligga i framkant låter som att det är något som snart ska tippa över. Jag vill absolut inte ligga i framkant med risk att tippa över och krascha rakt ner i golvet. Jag är inte heller en person som gillar att ha tusen bollar i luften. Så mycket bök att springa och jaga tappade bollar och det tar för mycket kraft att hålla alla igång i luften utan att bli helt utschasad.
Hålla tre bollar i luften, men göra det riktigt bra är mer min melodi. Att hålla lågan brinnande länge, riktigt länge är för mig en större konst än att starta helt nya projekt. Att verkligen vara uthållig och se vart det leder. Våga vara långsam, våga låta saker ta tid. Våga vara längst bak i ledet och samla kraft, muskler och erfarenheter och teknik. Sedan kan man krypa ut, och erövra världen, om det är det man vill. Vore inte det en skönare tillvaro?
Lisa Lundin
Klicka här för att kommentera krönikan
Du måste vara registrerad och inloggad på mötesplatsen för att kommentera krönikan.
Klicka här för att logga in eller registrera dig.
